Gruppen för Spiritistiska Studier Allan Kardec - Sverige

BUDSKAP:

Den lilla röda mattan

En fattig kvinna bodde i en enkel liten stuga med sin dotterdotter, som var mycket sjuk. Hon hade inte ens pengar till att föra flickan till en läkare. Hon såg att det stackars barnet blev sämre för varje dag, trots allt vad mormodern gjorde för att bota henne. Hon beslöt att gå den två timmar långa vägen till närmaste stad för att söka hjälp.

När hon kom till det enda sjukhuset på platsen, fick hon rådet att gå tillbaka hem och hämta flickan för att hon skulle bli undersökt. På hemvägen kände hon sig förtvivlad, eftersom hon visste att hennes dotterdotter inte ens skulle kunna resa sig från sängen själv. Hon kom förbi en kyrka och eftersom hon hade en stark tro på Gud beslöt hon att be om hjälp, fastän hon aldrig varit i en kyrka. När hon kom in, såg hon några kvinnor som låg på knä och bad. Hon gick fram till dem, berättade sin historia och bad att de skulle innesluta hennes älskade dotterdotter i sina böner. Alla inbjöd den sorgsna kvinnan att förena sig med dem i bön för den lilla. Efter nästan en timmes brinnande bön till Fadern att Han skulle ingripa hade kvinnorna redan börjat resa sig, då sade mormodern:

- Jag skulle också vilja göra en särskild bön. Och jag vill att ni ska följa mig i bönen. Hon började:

"Käre Gud, det är jag, Maria. Ser du Gud, min lilla dotterdotter är mycket sjuk. Jag skulle vilja att du gick dit och botade henne, Herre. Skriv upp nu när jag talar om var vi bor. Har du en penna, Gud? Det är väldigt lätt. Du följer den stenlagda vägen, Herre, och när du kommer till floden och bron, så går du in på den andra lilla gatan av tilltrampad jord. Du kan inte ta fel, eller hur?"

Kvinnorna som lyssnade till allt tyckte bönen var märklig och en del ansträngde sig för att inte skratta.

Hon fortsatte:

"Fortsätt en 20 minuter till, så kommer du till en liten affär. Du går in på gatan efter mango trädet. Där är min lilla stuga, det är den sista på gatan. Du kan tryggt gå in, för det finns ingen hund. Du förstår Gud, att dörren är låst, men nyckeln ligger under den lilla röda mattan vid ingången. Ta nyckeln och gå in och bota min dotterdotter, så är du snäll. Men käre Gud, se till att du inte glömmer att lägga tillbaka nyckeln under den lilla röda mattan, annars kan jag inte komma in, när jag kommer tillbaka … Tusen, tusen tack, käre Gud! Jag räknar med dig, Herre!"

Vid det här laget kunde en del kvinnor inte hålla sig för skratt, en del var bestörta och andra gav råd till den gamla kvinnan: - Hör du, Maria, bönerna fungerar inte på det sättet. Det finns ett korrekt sätt att bedja och utverka nådegåvor… Om du vill, så fortsätter vi att be några minuter till för din dotterdotter och du kan gå hem. Det blir väl bra?

Kvinnan nickade jakande med huvudet och tackade. Men hon kände sig förtvivlad. Hon hade ju inte ens klarat att be en riktig bön för sin dotterdotter. När hon kom in i stugan, blev hon mycket förvånad vid åsynen av sin dotterdotter som kom springande emot henne. Hon var så full av glädje och lycka att hon gav sin dotterdotter en stor varm kram. - Flicka lilla, är du på benen? Hur är det möjligt? Flickan såg kärleksfullt på sin mormor och sade: - Jag hörde ett buller i dörren och trodde att det var mormor som kom tillbaka. Men det var en man som kom in i rummet, mycket lång och klädd i vit och han befallde mig att resa mig. Jag vet inte hur, men jag helt enkelt reste mig.

Och med ögonen fulla av tårar fortsatte flickan:

- Sedan log han, kysste mig på huvudet och sade att han måste gå. Men han bad, att jag skulle tala om för mormor att han hade lagt nyckeln under den lilla röda mattan.

Det har ingen betydelse på vilket sätt du ber. Det som är viktigt är ett rent hjärta och den tro som fyller din bön. Bed och tro och tvivla inte på att du ska få.

En brasiliansk berättelse från okänd källa, översatt från portugisiskan av GEEAKs översättningsgrupp.